Studentmamma

Den frågan har jag fått många gånger sen jag började plugga igen.
Socionomutbildningen är väldigt bred och det finns många
 olika fält att arbeta inom.När jag började utbildningen var jag helt hundra på att
 jag ville arbeta med barn och ungdomar på något sätt men ju längre in
 i  utbildningen jag kommit desto mer osäker har jag blivit.

 Det finns så mycket som verkar intressant och det senaste året har jag
 börjat bli mer och mer intresserad av handikappfrågor.
 Främst är det gruppen mäniskor med psykiska
 funktionshinder jag känner något extra för.
 Människor med psykiska funktionshinder är en
väldigt utsatt grupp i vårt samhälle och det krävs en
hel del arbete för att det ska ske en förändring.
Jag skulle mer än gärna vilja vara en del av det förändringsarbetet.

Det är lätt att vara lite naiv och tro att man ska kunna komma ut som
nyexad socionom och "förändra världen" men jag känner
 att det är något jag måste tro är möjligt!
Varför ska jag nöja mig med något mindre??


I have a dream ;-)